Barnen formar lärmiljön

Barnens delaktighet och barnens rätt att påverka samt vara med i planering, genomförande och utvärdering av verksamheten har varit mycket på tapeten sedan de nya grunderna för småbarnspedagogik togs i bruk i augusti 2017. I småbarnspedagogiken ska varje barn få känna sig delaktigt, men hur delaktigheten syns i lärmiljöerna varierar eftersom det finns många olika sätt att vara delaktig på. Nedan presenteras några exempel på hur barnens delaktighet syns i lärmiljön.

I en grupp började arbetet med delaktighet att göra lärmiljön tillgänglig för barnen. Allt material flyttades ner till barnens nivå. Istället för att målfärgerna tidigare varit högt uppe på en hylla och en vuxen ställde i ordning allt material är målfärgerna nu tillgängliga för barnen hela dagen. I denna aktivitet utvecklas barnets förmåga att tänka då barnet funderar vad som behövs i leken annat än målfärger, barnets vardagskompetens utvecklas då barnet efter målandet tvättar penseln och skålarna som hen använt, barnet övar sin grovmotorik med att bära de tunga målfärgsflaskorna och lyfta dem upp på bordet, barnets finmotorik utmanas då barnet får måla med olika material t.ex. pensel, svamp, kulor och fingrar. Efter målandet får barnet berätta åt en pedagog vad hen målat och barnet och pedagogen diskuterar om målningen, alltså utvecklas även barnets språkliga färdigheter.

Ateljé på småbarnsavdelningen

Lärmiljö är förutom den fysiska miljön även den sociala och psykiska miljön alltså t.ex. regler. Delaktighet är att tillsammans med barnen diskutera och göra upp regler för gruppen. Gemensamma regler skapar en trygg lärmiljö som präglas av respekt och gemensamt ansvar. I en grupp har barnen deltagit i barnmöten där barnen bl.a. diskuterade vad man får göra och vad man inte får göra på dagis.

"Vi får kramas, måla och ha painimatsi. Vi får inte slå, ha riktiga katter eller vara elaka" 2-3 åringar på Tölö daghem

Barnen har fått vara med och planera hur olika traditioner och fester firas t.ex. julfest och skördefest. På den senaste festen firade barnen Halloween. Barnen planerade hurudan verksamhet de vill ha samt hur de ska utföra verksamheten. Barnen bakande och dekorerade muffinsar, hade maskerad och pysslade. Efter festen diskuterades vad som var roligast och vad som lyckades. Lärmiljön ändrades för den dagen m.h.a. belysning, dekorationer och skrämmande musik och ljudeffekter.

Christina Nilsson (2016) skriver i boken Pedagogisk miljö i tanke och handling att lärmiljön ska vara tydlig och strukturerad t.ex. med olika stationer, men ge barnen möjligheter att växla inom det strukturerade. Varje ny station ska introduceras till barnen för att ge varje barn en förståelse för vad man kan göra i just den miljön. De olika stationerna ska locka till lek och utforskande och Nilsson betonar att barnen har rätt att hitta allt material som hör till stationen då hen valt att leka där.

”Barn och pedagoger förhandlar för att få till stånd en förändring i miljön, ifall någon anser att det behövs”.

De olika stationerna kan presenteras t.ex. så här. Med att titta på kartan ser alla barn vilka lekar som är tillgängliga just idag.

Barnens delaktighet i miljön kan även handla om att projicera en rymdbild när barnen åker rymdraket, att skapa material som behövs i en lek t.ex. klippa sedlar, att flytta på stolar och bord eller att hänga upp barnens alster på väggen. I och med barnens delaktighet har det blivit viktigare för pedagogen att  ständigt vara närvarande och lyhörd för att ta fasta på barnens intressen och tankar om lärmiljön.

Hur syns barnens delaktighet i miljön på ditt daghem?