Bilder som stöd i verksamheten

En lärmiljö med bilder som stöd ger barnen likvärdiga möjligheter att vara delaktiga i verksamheten och gör barnen mer självständiga. Med hjälp av en mångsidig användning av bilder i verksamheten utvecklas barnens alla mångsidiga kompetenser. Bilder kan vara som ett komplement till det talade ordet eller som ett veckoschema i småbarnspedagogiken. Bilder skapar trygghet och ger en känsla av sammanhang. Bilder kan användas bl.a. som lekkartor vid olika lekar för att underlätta kommunikationen mellan barnen i leken. På lekkartan finns bilder på rekvisita i leken och barnen kan t.ex. peka på vilken leksak de vill hämta. Med hjälp av bilderna kan alla barn vara med i leken på sina egna villkor.

En lekkarta för lek med legon

En lekkarta för affärslek

Bildstöd kan underlätta kommunikationen bland barn och vuxna som har olika modersmål eller för barn som inte ännu har utvecklat ett språk. Bilderna kan ge barnen en bredare möjlighet att uttrycka sig. Med hjälp av bilder kan personalen i småbarnspedagogiken skapa ett planerings - och utvärderingsverktyg där alla barn kan delta i planeringen och utvärderingen av verksamheten, eller t.ex. lärmiljön. På internet finns det bilder som kan printas ut och användas i vardagen. Nedan exempel på några nätsidor där du hittar gratis bilder och färdiga bildkartor.

1. http://papunet.net/materiaalia/kuvapankki

2. http://bildstod.se/ (kräver inloggning)

3. http://habilitering.se/stockk/material-fran-stockk

Digitala verktyg i lärmiljön

Ett av småbarnspedagogikens uppdrag är att stöda utvecklingen av barnens digitala kompetens och multilitteracitet. Dessa kompetenser behövs i vardagen, för kommunikation mellan människor samt för delaktighet i samhället. (Grunderna för planen för småbarnspedagogik, 2016) Inom småbarnspedagogiken bekantar sig barnen med digitala verktyg och ges möjlighet till att tryggt testa hur olika apparater fungerar. Ljusbordet är en av våra tekniska apparater som är i flitig användning t.ex. för att skapa konst, bygga med geometriska figurer och genomskinliga brickor samt för att undersöka olika saker som t.ex. växter.

Konst gjort av geometriska former på ett ljusbord

Övriga apparater vi aktivt använder är Ipad och projektor. Våra iPads har en ”gripcase” som gör Ipaden lätthanterbar och fodralet är stötdämpande. Projektorerna vi använder är bärbara och de flesta är trådlösa för att de lätt ska kunna flyttas från plats till plats. Med att koppla Ipad:en till projektorn blir det en helt annan upplevelse. Bilder och videon som projiceras på väggen kan föra oss till djungeln eller till Borgbackens berg och dalbana. Med projektorn kan även alla barn samtidigt ta del av dokumentationer och reflektera kring bilderna. Barnen handleds till att upptäcka tekniken i omgivningen och att lära sig en trygg och mångsidig användning av maskiner och apparater.

En "gripcase"

Många är ännu skeptiska över användningen av Ipad i småbarnspedagogiken eftersom många barn sitter mycket framför tv:n och Ipad hemma och skärmtiden blir då väldigt lång. En vanlig missuppfattning är att Ipad är till bara för att sitta och spela. Det är viktigt att komma ihåg att Ipads och lärplattor ska i småbarnspedagogiken användas på ett annat sätt än hur familjerna vanligtvis använder dem hemma. Det ska finnas ett lärande syfte bakom allt det som görs. Man kan t.ex. ringa ett skypesamtal till ett daghem från ett annat land, gå på skattjakt med QR-koder eller fånga simmande fiskar eller bollar som projiceras på väggen, beroende på vilket tema eller vilka mål gruppen arbetar med just då. Då de digitala verktygen används rätt tillför de någonting till småbarnspedagogiken.

Öppna dörrars pedagogik

Under projektet har vi arbetat med att skapa mångsidiga lekmiljöer och tanken om att skapa en mångsidig helhet i hela huset har väckts. Några av våra daghem har redan tidigare arbetat med "öppna dörrar" och på ett daghem startade denna process i och med Lockande lärmiljö projektet. På detta daghem var rummen tidigare väldigt identiska med billek, bygglek, hemlek m.m. och grupperna arbetade skillt för sig.  Nu är målet att samarbeta över gruppgränserna och skapa en mångidig helhet på hela daghemmet. Barnen har tillgång till alla rum och till allt material och har möjlighet till att skapa vänskapsrelationer över gruppgränserna. Rummen är indelade på följande sätt:

1. Rörelserum

2. Ateljé och fingerfärdighet

3. Sensoriskt rum

4. Forskarhörna och bygg-och konstruktionslekar

5. Drama och musiklek

6. Butikslek och kognitiva lekar

7. Språkstimulerande rum

För att få "öppna dörrar" att fungera måste personalen och barnen vara medvetna om vilka regler som finns och ha samma regler samt förbida sig till att arbeta på detta sätt. Öppna dörrar kräver övning både för barn och för vuxna förrän arbetssättet fungerar smidigt. Det är även viktigt att tänka på säkerheten. Varje barn har en egen "bas" där de mjuklandar då de börjar i småbarnspedagogiken och där guppen samlas för samling och måltider.

Bild: Pixabay.com

"De bara råddar och river ner"

Under många av mina daghemsbesök har vi diskuterat den stökiga fysiska omgivningen. Barnens lek är att föra saker till ett annat rum, riva ner saker och samla saker i korgar och väskor. Då det är dags att städa undan hittas inte hälften av sakerna.. Ett annat problem jag stött på är att vuxna lämnar saker efter sig vilket gör omgivningen oredig då sakerna är på fel ställe. Det är lätt att bara ställa ner saker på ett bord och sedan glömma dem där. Ifall 10 personer gör detta är utrymmet snabbt en enda röra. Tillsammans med personalen har vi funderat lösningar till detta och här får ni ta del av våra tankar:

1. Ha en lämplig mängd saker tillgängliga. Varje lek måste utvärderas skillt; hur många tallrikar och muggar behövs i hemleken? Hur mycket byggklossar ska det finnas? Hur mycket leksaker som är lämpligt varierar från grupp till grupp.

2. Ha tydliga platser för alla leksaker t.ex. med att ha bilder på hyllor och lådor. Både ordinarie personal, vikarier och barn ser snabbt vart saker hör. På ett daghem tänkte personalen städa upp förrådet och placera leksakerna färdigt i lådor med bilder på för att lättkunna byta ut en lek då barnen intresserar sig för något nytt.

3. "De yngsta barnens lek är att rådda och det enda problemet är de vuxnas attityd". Mycket är fast vid personalens attityd, ser vi barnens lek som råddande eller ser vi leken som undersökande. Den vuxnas roll är viktig i städningen och vi kan göra städningen till en rolig aktivitet. Spela städmusik medan ni städar eller ring i en klocka då det är städdags istället för att ropa ut "nu ska alla städa!".

4. För att underlätta att sakerna hålls i rätt rum funderande personalen i en grupp på att färgkoda de olika rummena samt leksakerna som hör till rummet. T.ex. allt rörelsematerial är grönt, bygg - och konstruktionsleksaker röda osv enligt rummens färger. Tanken med färgkodningen var att det är lätt att byta ut leksaker utan att alltid printa ut en ny bild som man limmar på lådan.

5. Balans mellan strukturerad och ostrukturerad omgivning. I miljön ska det finns lämpligt med struktur och tydlighet för barnen men inte så mycket att leken och fantasin begränsas. T.ex. ifall barnet behöver en bil som telefon i hemleken ska barnet få föra bilar till hemleken.

6. För vuxna är det även viktigt att sakerna finns på sina rätta platser för att inte behöva springa runt hela dagiset för att leta en sax eller Ipad. Alla måste förbinda sig till att städa undan efter sig, det underlättar vardagen betydligt. Förrådsutrymmen måste organiseras så att det som används ofta är lättillgängligt och snabbt tillhands.

Hemmagjord månsand

Månsand (kinetisk sand) väcker nyfikenheten hos både stora och små. Denna sand är lättarbetad och mjuk och kan formas med händerna eller t.ex. med pepparkaksformer. Den utmanar finmotoriken och främjar kreativiteten och väcker lusten att experimentera. 

Du behöver:
8 dl mjöl

1 dl olja

(ätbar pulverfärg)

Gör så här:

Blanda ihop oljan och vetemjölet med händerna eller med elvisp. Ifall du önskar färga sanden så blandar du ner oljebaserad färg, t.ex. pulverfärg går bra. Karamellfärg blandas inte i olja, men kan vara intressant att experimentera med ändå. Torkad krossad målfärg fungerar också bra för att färga sanden. Sanden kan sättas i frysen t.ex. då den ska rengöras.