måndag 29 januari 2018

Våga prova - våga misslyckas

Utveckling och förändring...
Ändamålsenlig utveckling förutsätter att gamla system, regler och rutiner revideras för att kunna sätta fingret på vad som behöver förändras för att nå dit man vill. Då man aktivt funderar kring vad som begränsar barnens lekupplevelser behövs en aktiv process för att vidare hitta nya möjligheter och eliminera begränsningarna.

Att utgå från barnen och aktivt ställa sig frågor som; "den regeln kanske fyllde en funktion då, men nu?" "det intresserade barnen då, men kanske inte längre?" "det fungerade inte med gruppen vi hade ifjol, men kanske nu?" 

När begränsningarna har identifierats kan idéarbetet börja. Vilka förändringar behöver vi göra? Redan i det här skedet kan man eventuellt stöta på motstånd för att förslagen av en eller annan anledning "inte går att förverkliga" eller för att förändringar innebär att man måste våga ta ett steg in i det okända. Idéerna kanske inte tas emot för att det känns för svårt, skulle bli för stökigt, det inte finns utrymme, barnen kan göra sig illa, personalen räcker inte till eller "det kanske fungerar där men på vårt dagis skulle det inte gå för att..." osv. Listan kan göras lång. 
Det här är inget som specifikt beskriver daghemmen i det här projektet, som jag tycker ställer sig i allmänhet väldigt positivt till att prova på nya tillvägagångssätt, men det är exempel osäkerhet som dyker upp i vilken förändringsprocess som helst.
För vet man egentligen förrän man har provat och gett det en ärlig chans? 
Vad är det värsta som kan hända? 
Gör det något om det misslyckas? 
Vi uppmuntrar ju också barnen att prova sig fram och vill att de ska lära sig att det är okej att misslyckas.

Lätt blir man fast i gamla mönster för att det är bekant...och bekvämt. Det tror jag vi är många som känner igeno oss i. Men genom att se möjligheterna istället för begränsningarna, ge förändringarna tid, utvärdera utfallet och fundera hur det som kanske inte fungerade kan utvecklas. En som kan det här att med öppet sinne prova på nya saker är Mamma Mu;

- Jag tål inte att se det här! Jag är allergisk mot kor
som spikar, jag får röda prickar över hela kroppen!

Mamma Mu, man kan inte hålla sågen med svansen!

- Jo då, Kråkan. Om man har svans så kan man det.

- Det blir ju snett!
- Mu Kråkan. Det gör inte så mycket.
- Krax! Om det blir snett blir det inte rätt.
- Det finns mer än ett sätt att göra rätt.




Ur Mamma Mu bygger

tisdag 23 januari 2018

Fysisk aktivitet inomhus

På ett flertal enheter har diskuterats behovet av att öka barnens möjligheter till fysisk aktivitet inomhus. I observationer (Soini m.fl. 2014) av 3-åringars fysiska aktivitet i dagvården kunde man se, att i enlighet med tidigare studier, att den fysiska aktiviteten inomhus till 86 % var lågintensiv främst bestående av att sitta, stå och gå.  

På daghemmen som deltar i det här projektet ser man varierande möjligheter för barnen att, i enlighet med de nya grunderna, lockas till fysisk aktivitet och erbjudas mångsidiga möjligheter till fartfyllda aktiviteter och lekar. 





Möjligheterna varierar mellan olika daghem, men i allmänhet kan ändå konstateras att inomhusmiljöerna inte ger barnen tillräckliga möjligheter till rörelse och fartfyllda lekar och det här vill personalen gärna hitta fungerande lösningar för. Vi får ställa oss frågan om hur flitigt de utrymmen och redskap som finns används och hur tillgängliga de är för barnen?



Ivrigt studsande

Gungor av filttyg. Barnens påhitt och i flitig användning.



Begränsande faktorer kan vara allt från brist på utrymme eller redskap till personalens tolerans för kaos och allt däremellan. Vilka faktorer begränsar barnens fysiska aktivitet inomhus på ditt daghem? Och hur kunde man utnyttja redskap och utrymmen på ett sätt som skulle uppmuntra barnen till rörelse?



Källa:
A. Soini et.al. (2014). Directly Observed Physical Activity among 3-Year Olds in Finnish Childcare. Jyväskylä universitet.   

fredag 19 januari 2018

Barnen som utgångspunkt

Centralt för tänkandet kring utvecklingsarbetet under projektet Lockande lärmiljö är ett aktivt och delaktigt barn. Barnens perspektiv ska vara utgångspunkten för verksamheten, vilket också ska synas i lärmiljöerna. Med daghemmet som en lärande gemenskap uppstår här många möjligheter för att upptäcka och utveckla sina färdigheter i samspel med varandra. En helhet som består av kunskaper och färdigheter, värderingar, attityder och vilja samlas i de nya grunderna för småbarnspedagogik under begreppet mångsidig kompetens.


En kvalitativ pedagogisk verksamhet stärker barnens mångsidiga kompetens.


På ett av daghemmen som deltar i projektet firade man i förra veckan ett barns födelsedag. Det tändes ljus och jubilaren fick välja vilken födelsedagssång de andra skulle sjunga. Flaggan hissades och stående sjöngs Blinka lilla stjärna och sedan fick barnen turvis fundera hurdan gåva de skulle vilja ge till födelsedagsbarnet. Av sina kompisar fick barnet fantasigåvor som bland annat flygande tossor, mjukisdjur, en levande dinosaurie och en helikopter för hela gruppen att åka i. Alla (drygt 15 barn) funderade länge och väl på vad födelsedagsbarnet skulle tänkas vilja ha och lyssnade intresserat till vad de andra kompisarna hade för gåvor. Avslutningsvis bjöds det på torkade banan- och aprikosbitar. Det var en fin stund att få vara en del av och flera av kompetensområdena berördes under denna stund.


Födelsedagsbarnets hedersplats.

onsdag 17 januari 2018

Engagerad personal

Det är inspirerande att se hur tankearbetet har kommit igång på de olika enheterna. Personalen ifrågasätter system och strukturer i verksamheten, diskuterar, dokumenterar och planerar.


Inspirationstavla under arbete i personalrummet.

Det som också märks tydligt på de olika enheterna är hur personalen anpassar verksamheten utgående från vad barnen vill göra, var de vill leka, vem som vill gå ut osv. Man ger barnen tid, jobbar i smågrupper, diskuterar, uppmuntrar, funderar och upptäcker och lär sig tillsammans.

Alla daghem har ändå en eller flera saker som de vill utveckla, förändra eller fördjupa förståelsen för. Diskussionerna hittills har handlat om bland annat:
  • möjligheter för fysisk aktivitet inomhus
  • föränderliga inomhusmiljöer
  • barnens perspektiv
  • ordning/kaos
  • möjligheter för varje barn
  • mångsidig och ändamålsenlig användning av utrymmen
  • barnsyn
  • barnens fria associationer, fantasi och upptäckande
  • värdegrunder
Många tankeprocesser har kommit igång och det är ett bra utgångsläge för att fortsätta utvecklingsarbetet.

tisdag 16 januari 2018

Lärmiljöernas olika dimensioner

I projektets inledande fas görs en kvalitativ kartläggning av daghemmens lärmiljöer i nuläget. Kartläggningen görs med hjälp av ECERS-metodens (Early Childhood Environment Rating Scale) senaste svenska version Utvärdering och utveckling i förskolan, som är ett instrument för kartläggning och utveckling av kvaliteten på daghemsmiljön. ECERS -instrumentet utvärderar och bedömer sju olika aspekter av daghemsmiljön:
  • Utrymme och inredning
  • Vård och omsorg
  • Språk och begreppsbildning
  • Leka och lära
  • Samspel
  • Verksamhetens organisation
  • Föräldrar och personal
Utvärderingen hjälper oss att förstå hur många olika faktorer som påverkar lärmiljön på daghem och att hitta de områden som är mest angelägna för utveckling på respektive enhet och utgående från det hitta strategier och strukturer för att öka den mätbara kvaliteten på lärmiljön.

I grunderna för planen för småbarnspedagogik omfattas lärmiljön bland annat av den fysiska, psykiska och sociala dimensionen. Dimensionerna kan hittas i de sju aspekterna som kartläggs i ECERS.



En fri illustration utgående från Helsingfors lokala plan för småbarnspedagogik.

fredag 12 januari 2018

Utveckling av lärmiljöer på daghem

I de nya grunderna för planen för småbarnspedagogik understryks att utgångspunkten för allt utvecklingsarbete på daghemmen ska utgå från barnets bästa och barnet står i fokus på ett mer uttalat sätt än tidigare.

Eftersom grunderna är en föreskrift som står på laglig grund förpliktigas därmed alla aktörer inom småbarnspedagogik i Finland att utvärdera och utveckla sin verksamhet i enlighet med dem. Hur man sedan har valt att precisera den småbarnspedagogiska verksamheten i de kommunala planerna och vidare tolka i de enhetsvisa planerna varierar.

Gällande daghemsmiljön är målet enligt grunderna en inkluderande, uppmuntrande och tillåtande miljö där barnen kan känna sig trygga att utforska sina egna intressen och ta egna initiativ. Miljöerna ska främja lärande, locka barnen till fysisk aktivitet samt möjliggöra olika typer av lek där barnen får upptäcka, utforska, uppleva, utvecklas och utmana sina färdigheter. Det är precis vad projektet Lockande lärmiljö vill jobba för och genom den här bloggen får ni följa med förändringsarbetet på nio olika daghem under projektets gång.