måndag 4 februari 2019

Du, jag och vi tillsammans


Skriven av Haj Hoang och Micaela Bärlund från Daghemmet Arbetets Vänner

Mitt i storstans betongvimmel ligger en brun dörr som för dig flera årtionden tillbaka i tiden. Här bland spräckliga plastgolv och Artek möbler i gult och rött står våra brokiga dörrar öppna för både stora och små. För att kunna förstå vår omgivning och våra medmänniskor måste vi i första hand tillåta våra sinnen och tankar att gränslöst och öppet ta in impulser från det och de som finns omkring oss. Och för att skapa denna tillåtande atmosfär måste vi skapa en plats där fokus ligger på var och ens styrkor, behov och intressen.

Ett av Daghemmet Arbetets Vänners (AV) mål är att skapa en trygg och positiv gemenskap i barngruppen, där varje barn får möjligheten att lära känna sina unika kamrater. För att kunna ge barnen denna möjlighet måste vi på AV bortgå från hur vi tidigare tänkt och gjort. På AV finns det inga stora barn eller små barn. Hos oss finns det de som gillar att klättra, de som sover länge, de som tycker om att sjunga o.s.v. Fokus ligger på det som barnet är bra på och tycker om. Ett öppet förhållningssätt till barnet som individ tillåter hen att känna sig trygg i sig själv och i det hen gör.

På AV finns det inga specifika rum för de yngsta och de äldsta. Hos oss strävar vi till att varje rum på daghemmet lockar barnen till att utforska och lära sig. Inget barn är för litet eller för stort för daghemmets utrymmen. Vår tanke är även att tid och rutiner inte får begränsa barnens lek eller samvaro, och därför har vi endast få tider vi måste hålla under dagen. Vi är flexibla och avbryter barnen så sällan som möjligt.

Hos oss jobbar alla vuxna med alla barn. Personalen finns till på barnens villkor och varje vuxen bär sitt ansvar för den ömsesidiga relationen till varje barn. På det här sättet ges barnen en bättre möjlighet till att bli sedda och hörda. Barnen ges också möjligheten till att känna sig trygga med alla vuxna i personalen. Personalen arbetar enligt sina styrkor och arbetar varierande med alla barn i olika konstellationer. Vi har smågruppsverksamhet där barnen är indelade på varierande sätt (t.ex. enligt intresse, behov eller utvecklingsnivå) beroende på innehållet. Vi arbetar också med kortare och längre temaarbeten som barnen visat intresse för. Verksamheten ska stöda de behov vi lagt upp för var och en.

Det nya arbetssättet kräver ett engagerat team. Det har skapat ett gott och fungerande samarbete mellan oss i personalen. Vi upplever också att arbetssättet förebygger mobbning och gruppering.  Vi har märkt att vårt tankesätt och arbetssätt har stärkt gemenskapen i barngruppen och att våra barn är mer hjälpsamma, empatiska och öppna för varandras olikheter.

tisdag 8 januari 2019

Könssensitiva miljöer

Enligt grunderna för planen för småbarnspedagogik ska daghemmen vara könssensitiva. Hurudan är en könssensitiv småbarnspedagogik och hurudana är könssensitiva lärmiljöer? Det handlar om att ge alla barn samma förutsättningar oberoende av kön. Det handlar inte om att göra pojkar till flickor, eller flickor till pojkar. Det handlar om att ge barnen alternativ och möjlighet att få vara precis den de är eller vill vara. 
Hur pedagogerna uttrycker sig har en stor inverkan i utvecklingen av barnens könsidentitet. Uppmuntras flickorna till att vara duktika och känslosamma? Är det mer acceptabelt att pojkar är vilda och inte kan koncentrera sig? Delar vi automatiskt in barnen enligt kön? Barnen lär sig snabbt vad som förväntas av dem. För att kunna vara könssensitiva behöver vi först göra oss medvetna om problematiken, sedan är det dags att ändra på vårt beteende.

Gör miljön mer könssensitiv:

Diskutera om könsroller i bilderböcker och undvik böcker med väldigt stereotypiska könsroller

Erbjud ett mångsidigt utbud av rollkläder

Placera bilmattan bredvid hemleken

Organisera leksakerna enligt färg, t.ex. alla blåa leksaker i en låda istället för alla bilar i en låda

Lotta ut lekstationer eller lekpar för barnen för att variera barnens lekar

Pröva vara en timme utan att använda könsrelaterade ord (t.ex. flicka, pappa, gårdskarl)

Uppmuntra barnen till att leva sig in i olika roller med hjälp av dramaövningar

Fundera på hur barnvisor presenterar de olika könen t.ex. Bä bä vita lamm

Bli medveten om ditt sätt att bemöta barn

Ha dagar med färgtema då alla klär sig enligt en viss färg

Dokumentera komplimangerna ni ger åt barnen: i vilken situation, åt vem och hurudan komplimang

torsdag 3 januari 2019

Bilder som stöd i verksamheten

En lärmiljö med bilder som stöd ger barnen likvärdiga möjligheter att vara delaktiga i verksamheten och gör barnen mer självständiga. Med hjälp av en mångsidig användning av bilder i verksamheten utvecklas barnens alla mångsidiga kompetenser. Bilder kan vara som ett komplement till det talade ordet eller som ett veckoschema i småbarnspedagogiken. Bilder skapar trygghet och ger en känsla av sammanhang. Bilder kan användas bl.a. som lekkartor vid olika lekar för att underlätta kommunikationen mellan barnen i leken. På lekkartan finns bilder på rekvisita i leken och barnen kan t.ex. peka på vilken leksak de vill hämta. Med hjälp av bilderna kan alla barn vara med i leken på sina egna villkor.

En lekkarta för lek med legon
En lekkarta för affärslek
Bildstöd kan underlätta kommunikationen bland barn och vuxna som har olika modersmål eller för barn som inte ännu har utvecklat ett språk. Bilderna kan ge barnen en bredare möjlighet att uttrycka sig. Med hjälp av bilder kan personalen i småbarnspedagogiken skapa ett planerings - och utvärderingsverktyg där alla barn kan delta i planeringen och utvärderingen av verksamheten, eller t.ex. lärmiljön. På internet finns det bilder som kan printas ut och användas i vardagen. Nedan exempel på några nätsidor där du hittar gratis bilder och färdiga bildkartor.

2. http://bildstod.se/ (kräver inloggning)

tisdag 11 december 2018

Digitala verktyg i lärmiljön


Ett av småbarnspedagogikens uppdrag är att stöda utvecklingen av barnens digitala kompetens och multilitteracitet. Dessa kompetenser behövs i vardagen, för kommunikation mellan människor samt för delaktighet i samhället. (Grunderna för planen för småbarnspedagogik, 2016) Inom småbarnspedagogiken bekantar sig barnen med digitala verktyg och ges möjlighet till att tryggt testa hur olika apparater fungerar. Ljusbordet är en av våra tekniska apparater som är i flitig användning t.ex. för att skapa konst, bygga med geometriska figurer och genomskinliga brickor samt för att undersöka olika saker som t.ex. växter.

Konst gjort av geometriska former på ett ljusbord

Övriga apparater vi aktivt använder är Ipad och projektor. Våra iPads har en ”gripcase” som gör Ipaden lätthanterbar och fodralet är stötdämpande. Projektorerna vi använder är bärbara och de flesta är trådlösa för att de lätt ska kunna flyttas från plats till plats. Med att koppla Ipad:en till projektorn blir det en helt annan upplevelse. Bilder och videon som projiceras på väggen kan föra oss till djungeln eller till Borgbackens berg och dalbana. Med projektorn kan även alla barn samtidigt ta del av dokumentationer och reflektera kring bilderna. Barnen handleds till att upptäcka tekniken i omgivningen och att lära sig en trygg och mångsidig användning av maskiner och apparater.
En "gripcase"

Många är ännu skeptiska över användningen av Ipad i småbarnspedagogiken eftersom många barn sitter mycket framför tv:n och Ipad hemma och skärmtiden blir då väldigt lång. En vanlig missuppfattning är att Ipad är till bara för att sitta och spela. Det är viktigt att komma ihåg att Ipads och lärplattor ska i småbarnspedagogiken användas på ett annat sätt än hur familjerna vanligtvis använder dem hemma. Det ska finnas ett lärande syfte bakom allt det som görs. Man kan t.ex. ringa ett skypesamtal till ett daghem från ett annat land, gå på skattjakt med QR-koder eller fånga simmande fiskar eller bollar som projiceras på väggen, beroende på vilket tema eller vilka mål gruppen arbetar med just då. Då de digitala verktygen används rätt tillför de någonting till småbarnspedagogiken.

fredag 30 november 2018

Öppna dörrars pedagogik

Under projektet har vi arbetat med att skapa mångsidiga lekmiljöer och tanken om att skapa en mångsidig helhet i hela huset har väckts. Några av våra daghem har redan tidigare arbetat med "öppna dörrar" och på ett daghem startade denna process i och med Lockande lärmiljö projektet. På detta daghem var rummen tidigare väldigt identiska med billek, bygglek, hemlek m.m. och grupperna arbetade skillt för sig.  Nu är målet att samarbeta över gruppgränserna och skapa en mångidig helhet på hela daghemmet. Barnen har tillgång till alla rum och till allt material och har möjlighet till att skapa vänskapsrelationer över gruppgränserna. Rummen är indelade på följande sätt:

1. Rörelserum
2. Ateljé och fingerfärdighet
3. Sensoriskt rum
4. Forskarhörna och bygg-och konstruktionslekar
5. Drama och musiklek
6. Butikslek och kognitiva lekar
7. Språkstimulerande rum


För att få "öppna dörrar" att fungera måste personalen och barnen vara medvetna om vilka regler som finns och ha samma regler samt förbida sig till att arbeta på detta sätt. Öppna dörrar kräver övning både för barn och för vuxna förrän arbetssättet fungerar smidigt. Det är även viktigt att tänka på säkerheten. Varje barn har en egen "bas" där de mjuklandar då de börjar i småbarnspedagogiken och där guppen samlas för samling och måltider.

Bild: Pixabay.com